Civilkurage

Godkväll! Tusen tack till alla er som har hört av sig och visat er omtanke, det betyder mer än vad de flesta tror. En tanke kan ge så mycket styrka och hopp och ibland kan ETT endaste ord vara skillnaden mellan liv och död. Ett enda ord kan få en person att välja livet och välja att fortsätta kämpa med sina sista krafter. Tänk om vi alla kunde välja att sträcka ut en hjälpande och ickedömande hand till de som verkligen behöver det, vilken skillnad det hade blivit i vårt samhälle. Jag tror enormt mycket mer på civilkurage än någon annan hjälp och jag hoppas att vi alla kan vara den bidragande faktorn till att vårt samhälle blir mer och mer upplysta och lärda om exempelvis psykiskt ohälsa.

Enough about my preaching, min ångest känns betydligt mindre påtaglig idag, konstigt nog. Jag känner dock hur den lurar i hörnen och vid minsta lilla återblick så fastnar jag i den fruktansvärda gropen igen. När livet känns så enormt meningslöst och dödsångesten smeker ens själ, då vet man att man måste KRIGA! I'm not done fighting, I will win this war, som så många gånger förr.

Hur är det då med den fysiska hälsan? Well, min nackspärr har tyvärr inte gett med sig ännu och sjukdomskänslan håller i sig. Jag har tyvärr en tendens att alltid bli sjuk precis i början på hösten och därmed kickstartar jag sista delen utav året med en ordentlig utrensning. Det låter betydligt trevligare än det är, det kan jag garanterar er. Jag kommer att hålla till här på bloggen så mycket som jag orkar och sätta allt annat vid sidan om. Mitt underbara team i GS sköter allt det där som jag inte har krafterna till just nu.

Under kvällens gång har jag funderat väldigt mycket på vad som har hänt på de sociala medierna under de senaste 2 åren och WOW jag blir minst sagt chockerad om än sorgsen. Det enda folk livnär sig på nuförtiden är uthängningar i alla dess färger och gud vad tråkigt att det skulle bli såhär. Vill man verkligen trampa andra på tårna för att kunna känna sig lite längre, lite mäktigare och lite mer "en i gänget"? De sociala medierna påminner mig om skoltiden där man alltid följde strömmen för att passa in. Detta är en utav de stora anledningarna till att jag har valt att inte livea eller synas lika mycket som förr. Jag lever mitt liv utanför Internet och tänka sig, livet är faktiskt grönare på andra sidan. Nu ska jag återgå till min vardag och äta kvällsmat med min älskade mamma!

TTYL

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229